Flickan i tåget,

Jag slog mig ner på tåget som skulle ta mig till min moster. Ett lokaltåg stod bredvid i stationen när vi väntade på att klockan skulle slå 18.03. I tåget bredvid satt det en utvecklingsstörd tjej på kanske 16 år. Jag satt musik i öronen och vilade mina ögon på henne. Hon var kanske den sötaste tjej jag sett. Om jag skulle ha kunnat skulle jag har sagt det åt henne. Hennes leende gick rakt in i mitt hjärta och det var pricken över i:et för mig idag. Våra ögon möttes och vi log. Tack för den stunden.

Och så dagens andra tankar som jag egentligen satt och skrev ner i tåget till Ekenäs. Men orkade inte dra fram datorn så skrev det på telefonen istället. Som tur har teknikgen gått framåt och bluetooth uppfunnits, så det bara är att skicka över skriven text.

Vem är en bra ledare? Vad krävs för att kunna prata om ledarskap och vilka är medlen som finns för att utvecklas i den rollen? Vad är teorierna bakom och vad är egentligen en grupp? Hur utvecklas grupper och på vilket sätt?

Jag tyckte att de personerna som samlats på georgsgatan idag var lite ljuvliga nog. Alla kom från ganska så olika ställen och var i olika åldrar. Men där satt vi tillsammans och fick igång bra diskussioner och till och med argumentationer. Jag fascinerades av några av människorna där, eller närmare sagt 3 av dem. Nämner inga namn eftersom jag inte har en aning om vem som läser, men jag iakttog och njöt av att kunna inta rollen som iakttagare emellanåt.

Meta och Sofia gjorde ett bra jobb. De lyckades hålla min uppmärksamhet i 8h, och det är det inte alla som kan! Vi gick igenom teorier och forskare, men gjorde det på ett lätt och intressant sätt. Mest var jag innerligt glad över att de två ännu var ett bevis på samarbete över generationsgränserna. Jag älskar när människor från totalt olika åldrar hittar samma nivå och kan ge och ta på ett sätt som gynnar båda parterna.