Köklot,

Jag tackar mina tjejer för ett minnesvärt dygn ute i skären.

Härliga tider.

Vi började med att storhandla på Minimani.

Jenna och jag spenderade 35 minuter på pensionärsbänken i väntan på de andra.

(tänk att vi aldrig lär oss att de inte kan passa tider...)

Den här gången hade Fanny kört fast i snön och de andra for för att hjälpa henne.

Det var snökaos hela vägen ut till Köklot, men vägen var prima plogad.

Problemet var bara vid broarna där snön var tjockare än nånsin!

Vi var tre bilar som körde.

Först Sabina och gänget.

Sen jag och Jenna.

Sen Soffan.

När man inte ens såg framförvarande bils bakljus,

så körde man bara på jumala och chansade på att man var på vägen.

Skoj och äventyrligt!

Tur att villan är just vid vägen,

så det bara var parkeringsplatsen vi snabbt fick lov att ploga.

Sen tog jag och Sabina tag i snön, ordagrant.

ATT kvinnor kan ska ni veta!

Vi plogade i flera timmar för att komma ner till bastun. När vi väl var nere konstaterade vi att det inte fanns någon ved. Men på den stunden som vi suttit i bastun och pustat ut lite, hade gången som just varit nyplogad redan snöat igen. Vi plogade oss upp till stugan för att få veta att vedlidret låg bakom den oöverstigliga snöhögen till vänster. Den var seriöst 2 meter hög. Nå siitä vaan, en timme kanske det tog så hade vi grävt fram iskall, blöt ved. Tjoho! Så kånkade vi ner veden, grävde fram gången igen och började elda. Och tro det eller ej, men några timmar senare satt vi hela gänget och badade bastu mitt i snöstormen. Allt vatten nere i bastun var fruset, så vi smalt snö och kokade vatten. Men tusan så skönt det var!!

Mellan varven hade resten av tjejerna lagat mat åt oss så lite mys hann vi också med mellan varven.

Så kröp vi alla upp på vinden och somnade som stockar. Sov länge och så sjuttons skönt. Följande dag var det bara lugn och ro, godis, skvaller och brasa. Så skönt!