Nu vill jag reda ut det här med att springa, en gång för alla.
Jag har alltid hatat att springa! Har aldrig orkat så mycket som jag velat och bara känt mig usel där ute i spånbanan. Alla har sprungit förbi mig och mjölksyran i benen krossat min motivation. Men fan den som ger sig. Efter tillräckligt många jobbiga och tråkiga springturer börjar äntligen flåset hänga med. 1km blir till 3km som blir till 5km som blir till 10km osv. osv.
Nu känns det som om jag är inne i en period då jag verkligen VILL bli starkare, snabbare och mer uthållig som löpare. Jag SKA springa halvmarathon med bra tid. Jag ska känna mig nöjd efter varje mörk höstkväll jag övervunnit den lata Ida och tagit mig ut på gatorna.
Så igår spontanshoppade jag en pulsklocka med gps. Bara för att. Och för att jag bevisar för mig själv att jag menar allvar nu!
Suunto M5 skall provköras ikväll.
Så skoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar