fredag 2 november 2012

Deep shit,


Jag har aldrig varit så här bortrest.

Hissmusik i höstmörkrets tossiga tankar.
Skimret som inte fastnade i hotellrummet
och desperat äcklig närhet.

Vätska värd guld
i förortens allena snöblandade regn.
Förra årets maskulinum
förväxlat med indiskt te.

En otrimmad fyrbening
med kravlös närhet,
när den otrogne dog för själen. 

Pusshej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar