Träff med Christina,

Idag har jag nog inte befunnit mig på min utsatta arbetsplats mer än en timme. Istället har jag skött jobbet från diverse väntrum och klassrum. Bra går det när man har alla filer i mejlprogrammet på datorn! 

Jag tog mig iväg till Christina imorse. Christina är utbildad fysioterapeut och har nu ett eget företag som hon driver i Rantalinna här i staden. En kort intervju om henne finns att läsa här, ifall någon råkar vara nyfiken. 

Jag hittade Christina av en slump när jag surfade omkring på nätet en kväll och försökte hitta någon som håller på med Reiki-healing eller någon annan sorts healing i Vasa. Intresserad av olika sorters terapier och inriktningar inom alternativ vård som jag är så tog jag åt mig texten som Christina hade på sin hemsida. Jag mejlade henne direkt och var nyfiken.

Jag har nämligen bestämt att den här hösten, eller det som är kvar av den, och nästa vår, skall gå åt till att lära känna mig själv. Åh, vad det låter klyschigt och tjatigt, men låt så vara. Jag klarar inte av att göra allting som jag brinner för ifall jag själv kommer på sista plats, det funkar inte så längre, kroppen säger emot.

Christina var just exakt den människan jag behövde. En vän, en proffessionell och förstående människa. Rakt på sak och ärliga ord. Vi talade rädslor, krav och duktighetssyndrom. Vi talade stress, pojkar och längtan. Hon är inte någon utbildad hjärnskrynklare som vill gräva i allt det som varit. Hon har däremot just den kunskapen jag söker. Någon som ser hela människan, kan lite av det ena och det andra och som vet vad jag menar.

Men det är först om två veckor det står träff med Christina i min kalender igen. Men oj att jag längtar dit!