Helsingfors,

Det har varit en lång men otrolig dag.
Eftersom att mamma lämnade hemma på grund av ordentlig ögoninflammation idag, så hade jag inte bråttom alls till stan. Hann inhandla paljetter och annat att sy på vår dräkt med Soffan och tog mig sen mot tåget.

Malin och Jebajee agerade resesällskap till Tammerfors,
sedan tvingade jag återvända till egen plats och den snarkande gubben.
Satt och nördade mig lika hårt som pojken bredvid mig ända till huvudstaden.
Kom kanske 30 sidor framåt i den evighetslånga psykkaboken...

Tog mig till kansliet för att krama Frida.
En sallad uppe i Stocka och sedan Onödiga Människor.

Det är igen en sådan där stund att jag måste låta pjäsen smälta lite förrän jag kan säga någonting om den. Men en sak är jag säker på, Vasaborna kan nog det där med teater! De var otroligt duktiga ikväll! Jag blev berörd, ordentligt. Och den väckte tankar och funderingar om relationer, kärlek, välfärdssamhället Finland och vanliga människoliv.

Men vet ni.
Trots att det här inte är min sov tid ännu,
så är jag sjuttons trött och tänker joina min systerdotter med att sova.
Imorgon ska hon iväg på medi-prepkursen och jag iväg till kansliet.

Det bästa är att jag ännu imorgon får vara tillsammans med huvudstadens bästa! Kram och gonatt.