Perus lördag,

Det har varit en bra dag idag.
När jag för första gången satt mig upp i sängen och kände av mitt huvud trodde jag dagen skulle bli lika usel som dagen-efter-dagar brukar vara. Men icke sa nicke. En Panadol bara och så upp och iväg.

Pjäsen Madde min vän, som två duktiga tjejer visade för oss på Teaterbiten var otroligt bra. Det är en aning underligt att se sin granne spela teater, men man börjar väl vänja sig. Igen en stark pjäs om mycket som händer i tonåringars hjärna. Vad självförtroende egentligen är och vänskapens olika sidor. Madde min vän var dessutom ett passande namn. Jag kände igen mig mer än de andra i salen, jag lovar!

Vi åkte sedan hem. Jag, skådisen och tillfälligt föräldralösa Vilma (föräldrarna sitter fast i Frankrike på grund av ni vet nog vad). Vi hann bara slänga av den sistnämnda och komma hem till oss innan den vi först slängde av ville ha med oss på bio. Sagt och gjort. Maten fick vänta och vi stack lika snabbt som vi kom iväg till stan igen, för att se Remember Me.

När vi sedan höll på att dö av hunger tog filmen slut och vår biltur upprepades igen. Vi slängde av den tillfälligt föräldralösa ungen och kom hem till oss för mat mamma lovat oss. Efter många goda skratt och löjlig humor bänkade vi oss framför tvn för att vara precis så slöa som vi kände oss.

Med andra ord,
en helt perus lördag och sååå skön dag.