K,

Det slog mig nu några sms senare, att Katja är den första vuxna människa som verkligen vågat fråga någonting om det. Hur det känns. Hur alla mår och vad tankarna kring allting är. Jag tar till viss del tillbaka ett par blogginlägg. Men låter de ändå stå kvar. Folk kan gärna ta åt sig. Så håller jag tummarna för vännen som ska göra någonting stort imorgon, samt hoppas på en långpromenad inom en snar framtid.