Efter en lång bussresa ner och en natt på kallt skolgolv visade gymnastikfamiljen min vad gymnastik är när den är som bäst. Vi var största föreningen på plats och regerade hela mästerskapen. Vinnarbussen kom hem med TRE GULD och ETT BRONS. (= fyra av sex trupper på medaljplats, egentligen fem trupper av sex, eftersom alla i den yngsta klassen får medalj för tävlingens skull.)
Jag säger bara; Hur bra är inte det??
Eller nej,
jag säger bara;
Josip va in litin litin klepp
såm bodd naschtans i Kåtnäs lame mamm sin.
Han va bloå, kåtong-kåtongbloå.
Han va ylak å skräik å roåla
tier an loåg i vaggon mitt i rume,
i en rekti kåtongvagg därhäim.
Mamm hans sa: "Kva je e nu fö roålas,
näj nu trol ja nov vi flyttar, jag å frassin.
Tu je bloå, kåtong-kåtongbloå."
Å så for on åp motårpiede
såm e schtjitit streck i Klåckarbackan,
å in rekti kåtongfrass sat oåp.
så e bar fö tjeljän ut i ditje,
i e hlaskåt, gåråt kåtongdik.
He va just tenn vör kåtongbodän,
fast i anna ditje nier i backan,
i e hlaskåt, gåråt kåtongdik.
Tack gymnaster, föräldrar och vänner för denna helg,
jag bara älskar dessa resor. Hur skall jag kunna lämna det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar