Föreningssjälen har talat,

Det finns någonting magiskt i föreningsarbete,
arbete i föreningar som fungerar och har flera eldsjälar.
Jag har suttit nästan fyra timmar och jobbat med föreningens 110-års jubileum.
Men trots att det är stressigt och kaotiskt så är det samtidigt helt underbart!


Vi är en så totalt blandad grupp med allt från mammor, lärare, vänner, gymnaster, psykologer, fysioterapeuter, tränare, försäljare och vänner, att det nästan ser kaotiskt ut bara på papper.
Men vi fungerar så bra ihop!
Alla gör det de ska göra. Alla kommer på mötena. Alla vill och alla har idéer. 
Sånt gör en sann föreningsmänniska otroligt glad och ger en inspiration att fortsätta jobba.


Så det enda problemet som just nu stör mig mer än mycket är datumet 20 november.
Jag borde vara med marthorna på höstmöte.
Jag borde vara med SFP:arna på kampanjöppning.
Men gymnastikföreningens 110-års jubileum går tyvärr före allt annat. Den föreningen har jag satt min själ i och jobbat för ett jubileum snart ett år redan. 


Så den 20 november, då är jag bara, och endast VGF:are!


 Som om essän till skolan som skall vara klar imorgon lockar? Nä just det, så därför far jag iväg på kaffe med Satu, Jessica och Jessica nu.