Telefonlös,

Jag börjar vänja mig vid vardagstempot. 
Det är bara att masa sig upp ur sängen i gryningen,
för att sedan gå på hela dagen,
hoppeligen ligga ner 20min på eftermiddagen,
för att sedan rusa på tills man slocknar runt 12. 


Dagens första och enda föreläsning handlade om pedagogik och pedagogikens begrepp.
Vi låtsades jobba effektivt med att kategorisera böcker och drack kaffe som om vi ägde världen.
Sen städade jag en timme med Sofie, åt en kana-panini på vägen
och fixade mig iväg på inskriptionshögtidligheter. 


Rymde ut från auditoriet med pappa,
inskriptionen var tråkig och pappa skulle iväg. 
Så jag städade två timmar och körde hem mamma.
Åkte in till skolan igen för ett omtalat skumpaglas med rektorn,
som sen sist och slutligen bara var barncider.


Och någonstans mellan stunderna i Academill har min telefon blivit stulen.
Så bara så ni vet är den spärrad nu,
och jag skall bäck till polisstationen imorgon för att anmäla det,
 samt ge dem telefonens fabriksnummer så den kan spåras.


Åh, jag saknar den ren. I alla fall alla underbara meddelanden som finns på den.
Men kanske bra att inte vara online hela tiden. I alla fall offline tills imorgon, 
då nytt simkort ska fixas och gammal telefon tas i bruk.


Nu packapackapacka,
sen kommer Satu till mig och hälsar på!