Suck,

BAH!

Energin är som bortblåst.

Jag känner mig så utanför allting som heter skola.

Jag hör inte hemma där längre.

Jag ångrar mig så innerligt att jag inte gick med i abi-kommitteen,

det skär i hjärtat varje gång jag ser alla mina vänner sitta och skratta på dessa möten..

Det skär i hjärtat att min vän inte kom till skolan igår morse för att prata. Fast vi bestämt.

Det skär i hjärtat att hon valde att inte komma på kaffe idag heller.

Det tar otroligt ont att veta att jag på fredag skall stå och tala gott om ett förbund jag bara totalt hatar just nu.

Jag har dessutom ingenting att säga..

Det är en obekväm sanning att veta att jag är totalt luspank.

Hur skall det bli med mina julklappar i år?

Här jobbar jag livet av mig,

men står ändå kvar, lika fattig som när jag började.

Jag kunde lika bra ligga under täcket hela dagarna.

SUCK.

Jag behöver mat och inspiration för att hålla kvällens träning.

Jag behöver få träffa min Katja, men det blir först nästa vecka.

Ännu större SUCK!