Det gick,

Jag är så stolt över idag,

så nöjd och lättad.

Efter idag förstod jag meningen i att få prata och ha någon som verkligen lyssnar.

Jag har varit så rädd för det förr,

varit så rädd för vad hon skulle fråga och ta upp.

Men efter att jag idag fick sagt att jag hatar hela den situationen mer än någonting annat,

så gick allting bra.

Spänningen släppte en aning och både hon och jag fick mycket sagt på en timme.

Nu skall jag verkligen börja prata,

det bara känns så.

Men före det en promenad med min Jessica.

Vi är bra roliga vi två.

Här har vi försökt få ihop träffar på alla möjliga sätt,

och sen när det är minus 22 grader bestämmer vi oss för att gå ut och gå.

Och båda är med på det!

Så promenad med underbara fina, i kylan om en timme.

Kramar från glada mig!