Att springa,

Denna dagen är ett undantag i hur mitt liv brukar se ut sådär vanligtvis.

Jag blev så arg på mig själv under engelskaprovet idag,

varför kan jag bara inte lyckas läsa ordentligt kvällen före?

När jag kom hem hade jag noll lust att sätta mig framför finskaboken,

men bestämde mig för att jag varken får sova eller göra någonting annat onödigt.

Så jag for ut.

Jag skulle ut och gå.

Men sedan när det kom en megabra låt i öronen bestämde jag mig för att ändra den promenaden till en äkta lenkki!

Så jag sprang till spånbanan här i närheten.

Joggade ett varv runt den kortare banan som kanske är en kilometer.

Sprang två varv direkt efter varandra

och joggade sedan ännu ett varv.

Därefter joggade jag ännu hem.

Jag fattar inte hur jag klarade det,

jag har ju för sjutton inte sprungit så ordentligt sen högstadiets konditionstest!

Men känslan efteråt är oslagbar.

Engelskaprovet är redan glömt och nu skall jag verkligen läsa finska.

Men först strechta, vilket skall bli helt underbart skönt!