Kulturkarneval,

Jag varnar, detta inlägg har ingen som helst kvalite.

Min hjärna står totalt stilla.

Men i alla fall.

Kulturkarnevalen it is.

Massor med människor och mina fina marthor.

Är bara så otroligt stolt och glad,

både vårt labb och våra kulturrum har varit underbart populära

och ryktet om UngMartha spreds med ilfart när det gick meddelande i staffens radio om att det bjuds på desserter.

Det var Gusse och Eva-Helén som var hedersgästerna,

men sedan strömmade även övriga, hungriga och intresserade in.

Jag gillar!

Men tyvärr har jag blivit hysterisk på köpet.

När det kommer till käsidesi så kan jag nog redan kalla mig beroende.

Speciellt när man är med i staffen mellan varven och får reda på allt som hänt och händer.

När deltagare efter deltagare isoleras och skickas hem,

så börjar man ju nog bli aningen rädd...

Men å andra sidan ger det lite spänning i arbete också, om man nu ska tänka positivt.

Själv mår jag prima, förutom att sömnbristen är ENORM!

Natten före karnevalen blev det 5h sömn.

Första natten här ca 4h, men då var det så kallt så jag var vaken varje timme för att klä på mig mer kläder.

Inatt blev det först 1h, sedan ett nattpass från kl 3 till 5 och sedan sömn mellan 6 och 8,

men då steg jag upp tre gånger och klädde på mig.

När jag sedan fått på dunjackan kunde jag sova lugnt.

Det var ju meningen att det skulle sovas före kl 3 också,

men då fastnade vi först hos Nonne och satt där och pratade och sedan skötta vi underhållningen själva fram till passet började.

Jag är nöjd. Men hjärnan fungerar inte mer som sagt.

Har nattpass inatt igen, men nu från kl 1 till 3.

Så om vi tar och satsar på 4h sömn inatt så månne int...

Nu kom en liten hit (infodisken) igen och hade feber,

38,6 den här gången.

Epidemi???